Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Purpose/Aim: Exhibitions in cultural-historical museums have traditionally been object-centered and associated with one-way communication. The aim of this thesis is to gain knowledge about how exhibition producers ? and educationalists at swedish cultural-historical museums today relate to communication in exhibitions from a communication scientific perspective.Material/Method: The method of the thesis is interviews exhibition producers ? and educationalists at five swedish cultural-historical museums about how they work with communication issues in exhibitions. The empiricism gained from the interviews have been analyzed from a communication scientific angle, using two communication theories as idealtypes for communication processes; Shannon and Weaver´s model and Stuart Hall´s encoding/decoding-theory.Main results: Communication in exhibitions have developed, much due to the use of more channels for communicating with the visitors and the acknowledgement of the visitor as an active subject in interpreting the exhibitions and their message.Despite this development, communication in exhibitions still have features of a one-way communication. The main feature is the lack of possibilities for visitors to communicate their interpretations and point of views of the exhibition back to the exhibition producers.

Den här C-uppsatsen är en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för träning i sitt användande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord är det som är relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallärare och en specialpedagog som är en form av experter på detta område och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att få koll på vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har även fått svara på en enkät med liknande frågor som i intervjuerna. En annan metod som används för denna C-uppsats är en sorts semiotisk kvalitativ innehållsanalys för att påvisa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. När det gäller en sorts avläsning till resultatet har den skett med en avläsning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den främsta slutsatsen som fram kom är att denna C-uppsats kommit fram användarnas/elevers och speciallärares och attityder och tankar kring sitt användande av dessa specialgjorda datorprogram som är Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats är relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området för den använder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan människa och dator..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka om och hur va?l texterna pa? ungdomsmottagningarnas gemensamma webbplats UMO na?r fram till gymnasister samt hur texterna va?rderas av dem. 110 gymnasielever fra?n tre olika teoretiska gymnasieprograms andraa?rsklasser besvarade en enka?t baserad pa? tva? av webbplatsens texter. Resultatet av enka?ten analyserades med Shannon & Weavers matematiska kommunikationsmodell (1949) och Fiskes (2009) synsa?tt pa? lyckad respektive misslyckad kommunikation.

Den här C-uppsatsen är en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för träning i sitt användande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord är det som är relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallärare och en specialpedagog som är en form av experter på detta område och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att få koll på vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har även fått svara på en enkät med liknande frågor som i intervjuerna. En annan metod som används för denna C-uppsats är en sorts semiotisk kvalitativ innehållsanalys för att påvisa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. När det gäller en sorts avläsning till resultatet har den skett med en avläsning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den främsta slutsatsen som fram kom är att denna C-uppsats kommit fram användarnas/elevers och speciallärares och attityder och tankar kring sitt användande av dessa specialgjorda datorprogram som är Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats är relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området för den använder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan människa och dator..

Titel:                                   Det ligger i människans natur att berätta historier - Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelseFörfattare:                         Maria Karlsson & Cecilia LindbergHandledare:                      Kent SahlgrenNivå:                                  Kandidat i marknadsföring, (15 högskolepoäng), Våren 2010 Nyckelord:                         Corporate Storytelling, Intern marknadsföring, Kommunikationsföringsverktyg, Shannon & Weaver modell, Intranätet, tillfredsställelseFråga:                                Hur kan stora svenska banker använda intern Corporate Storytelling på sitt intranät för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen?Purpose:                            Denna uppsats avser beskriva och förklara hur stora svenska banker i praktiken kan använda intern storytelling som ett verktyg på företagets intranät för att öka personalens tillfredställelse på arbetsplatsen.Method:                            En kvalitativ forskningssats har används på ett fallföretag, Swedbank. Teoretiskt perspektiv:     Vi börjar det teoretiska avsnittet med att implementera corporate storytelling till kommunikationsprocessen mellan ett företag och dess personal, för att sedan presentera våran omarbetade version av Shannon och Weavers modell ?the mathematical theory of communication? model.  Det teoretiska avsnittet analyserar hur corporate storytelling kan användas för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen.Empiriskt perspektiv:      Det empiriska avsnittet presenterar resultatet av intervjuerna med de tre respondenterna på vårt fallföretag, Swedbank. Slutsats:                            Studien visar att corporate storytelling kan användas för att öka personalen tillfredsställelse på arbetsplatsen. Denna tillfredsställelse är dock beroende av att företaget anpassar storytellingen efter personalens vardag på arbetsplatsen. ?.

The aim of this study was to investigate how selected municipalities? use social media, with a focus on how they are working to increase the dialogue between municipalities? and residents. To answer the purpose of the study three questions has been formulated: how do the communicators use social media in their daily work? What opportunities and challenges are the municipalities? experiencing with Facebook? How do they work with Facebook to increase dialogue with citizens?The theories that has been used in this study is Cutlip?s and Grunig?s public relations theories, Shannon and weavers communication model, Cutlip?s and Heath?s theory of issue management and Jenkins theory of convergence culture. The method that has been used in this study is qualitative semi-structured interviews and the analysis is done with a thematic text analysis.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvärdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att på så sätt kunna gå djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkätundersökning med medarbetare på Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men även genom ett slumpmässigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger på innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, såsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller.

Det finns tydliga bevis på att jorden idag är dominerad av människor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamångfalden i tätortsnära naturområden är beroende av att befintliga habitat fortsätter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatområden bevaras eller återställs. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mångfald i tätortsnära naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaområden. Skillnader i biologisk mångfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kännetecknande drag för kommunikativt ledarskap. Några tendenser till vad som är kännetecknande är ett metaforiskt och personligt språk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmärksamheten kvarstår hos mottagarna utan att förståelsen går förlorad. Talhastigheten får således varken vara för snabb eller för långsam. Alla ledare i studien använder sig av tredje person i sina tal och de flesta använder negativa ord mer än positiva.

This study raises the question how the implementation of the balanced scorecard in the municipality of Gotland has been influenced by the way of communication. A case study is made in the administration of Social-and care management on Gotland. We have been focusing on two different ways of communication. The first one is Shannon and Weavers model where communication is explained as a transmission of a message through a channel to a receiver. The other one is sensemaking where it is focal to give the information meaning.

The main purpose of this study was to examine how social work can be performed online, by a case study of Korrespondensgymnasiet that pursues distance education. The intention was to determine the possibilities and limits with the online communication between the school counsellor and the pupils. The study was based on qualitative semi-structured interviews with one school counsellor and five pupils and document analysis of three descriptions of the school counsellor?s profession. The theory that has been used in this study is the communication theory: Shannon and Weaver?s Model of Communication and non-verbal communication.

Detta examensarbete handlar om hur närvaron på sociala medier ser ut för svenska morgonprogram på radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien är till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men också att lära att det inte bara är att skriva några inlägg ibland utan att det krävs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data från sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som därefter jämförs i diagram. Med en utgångspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvåvägskommunikation tittar författarna närmre på hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Syftet med uppsatsen är att studera Guldäggstävlingens påverkan på reklamköpare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av telefonintervjuer. Empirin utgörs av svar från projektledare på reklambyråer och uppdragsgivare från reklamköpande företag, som under åren 2001-2004 erhöll Guld- eller Silverägg i kategorierna dagspress- och tidskriftsannonsering i Guldäggstävlingen. Då undersökningens resultat visade att den största påverkan skedde på kreatörerna på reklambyråerna valde vi att använda oss av Maslows behovsteori för att visa på vilka individuella plan som Guldäggstävlingen motiverar kreatörerna. Vi använde oss även av teorier kring kreativ reklams genomslagskraft i annonsträngseln (som utgör en del av bruset i Shannon & Weawers kommunikationsmodell) för att visa på hur reklamköpare påverkas av kreatörernas ansträngningar.

Titel Alla är välkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har använts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör ungdomsmottagningenäven använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar..